Kursinnehåll

Visa alla

Mat och klimat – hur hänger det ihop?

Var det som ni trodde eller var det något som överraskade er? Under grafen kan du läsa mer om hur de olika livsmedlen påverkar klimatet.


Nötkött

Nötkött är det köttslag som har högst klimatpåverkan. Kor är idisslare och släpper i sin fodersmältning ut metan, som är en kraftig växthusgas. När foder odlas släpps växthusgaser ut från marken och förbränning av fossila bränslen i traktorer och transportfordon släpper ut koldioxid. Utsläpp av växthusgaser sker också vid lagring och spridning av gödsel. Samtidigt kan nötkreatur som betar på svenska naturbetesmarker bidra till ökad biologisk mångfald eftersom ängar och hagar hålls öppna genom betet. Det hjälper alla de arter som bor där och som är beroende av det skiftande landskapet som naturbetesmarker är. Så här gäller det att välja rätt: titta efter märkningarna Svenskt Sigill Naturbeteskött eller KRAV.


Räkor

Nordhavsräkan lever på mjuka sedimentbottnar på 50–500 meters djup. Alla nordhavsräkor börjar sina liv som hanar. När de nått en viss storlek skiftar de kön och blir honor. Räkorna parar sig på hösten och honan bär de befruktade äggen, rommen, mellan benen hela vintern. Räkor har ofta hög klimatpåverkan eftersom det går åt väldigt mycket bränsle när de trålas upp från havsbottnen. Trålning är i sig en fiskemetod som drar mycket bränsle. Genom att undvika att fiska på svaga bestånd och i räkfattiga vatten så kan man minska antalet fisketurer och minska längden på fisketuren. MSC- eller KRAV-certifierad nordhavsräka är det bästa valet. 


Ost

Osten har en lägre klimatpåverkan än nöt- och lammkött eftersom djuren producerar mycket mer mjölk än kött under sin livstid. Dock blir klimatpåverkan för osten större än för ägg, kyckling och gris av samma anledning som nötkött: kor är idisslare och släpper i sin fodersmältning ut metan, som är en kraftig växthusgas. Ost som kommer från Sverige och ekologiska ostar är alltid de bästa valen.


Fläskkött

Gris är ett av de köttslag vi äter mest av i Sverige. Klimatpåverkan är lägre än för nötkött och lamm, men högre än för kyckling. Störst växthusgasutsläpp från grisproduktionen orsakar odling av foder genom att lustgas bildas och släppt ut från marken, och genom användning av fossila bränslen i bland annat traktorer som släpper ut koldioxid. Utsläpp av växthusgaser sker också vid lagring och spridning av gödsel.


Lax

Laxens föda består främst av kräftdjur, insekter och andra fiskar. Laxen är en vandringsfisk som leker i sötvatten men växer upp i havet. På grund av utbyggnaden av vattenkraft har de naturliga förutsättningarna för laxens förökning gått förlorad i nästan alla Sveriges älvar. Idag finns livskraftiga bestånd endast i ett fåtal av de ursprungliga laxälvarna runt Östersjöns kuster. Praktiskt taget all lax som säljs i Sverige är odlad i Norge. Klimatpåverkan kan ligga någonstans mellan kyckling och gris men det beror till stor del på vad laxen får äta. Precis som med många köttslag så kan laxen äta soja och det kan skapa problem eftersom stor efterfrågan på soja som fodermedel ökar trycket på ny jordbruksmark som kan leda till skogsskövling. ASC- eller KRAV-certifierad lax är det bästa valet.


Kyckling

Kyckling orsakar låga utsläpp av klimatgaser per kilo kött, om man inte inkluderar de utsläpp som odling av soja till foder orsakar. Soja odlas framförallt i Sydamerika, ofta med mycket bekämpningsmedel. Stor efterfrågan på soja som fodermedel ökar trycket på ny jordbruksmark som kan leda till skogsskövling.


Ris

Ris är ofta, jämfört med andra spannmål, en ganska resurskrävande gröda. Klimatpåverkan från ris är exempelvis ovanligt hög för att vara ett spannmål. Det beror på att metan frigörs från marken när riset växer i de vattentäckta odlingarna. Dessutom kan ris bevattnas intensivt vilket kan ge en hög påverkan på vattenresurserna i områdena där det odlas.


Ägg

Ägg är ett klimatsmart sätt att få i sig näringsämnen och protein. Hönsen föds upp frigående eller i bur, och utfodras med spannmål och soja. Växthusgasutsläppen kommer framför allt från foderodlingen där det bildas lustgas i marken, samt att användning av fossila bränslen i t.ex. traktorer släpper ut koldioxid. Det sker också utsläpp av växthusgaser vid lagring och spridning av gödsel och från energianvändning i stallar.


Pasta 

Pastan vi äter i Sverige är oftast gjort på vete, särskilt durumvete. Vete och durumvete är, precis som de flesta andra spannmål, klimatsmarta grödor som inte kräver mycket mark att odla. Ekologisk pasta är odlad utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Svensk pasta kan dessutom ha lite lägre klimatpåverkan än importerad pasta.


Bönor och linser

Både konserverade och torkade linser och andra baljväxter som du kokar hemma har väldigt låg klimatpåverkan och är resurssmarta! Allra bäst är att koka hemma eftersom klimatpåverkan från konservering och transport är omkring fyra gånger högre jämfört med att koka hemma. Baljväxternas rötter fångar upp kväve som finns i luft och mark, och omvandlar det till näring – därför behöver de mindre gödsel än många andra grödor.


Potatis och rotfrukter

Precis som andra rotfrukter har potatis låg klimatpåverkan och odlingen kräver inte mycket mark. Potatis är dock en gröda som besprutas en hel del – även i Sverige, fast lagstiftningen kring bekämpningsmedel är striktare än i andra länder. Så även om den är väldigt klimatsmart är det klokt att välja eko.