Hela Skolan för Hållbar mat – ur ett ledningsperspektiv

Den här kursen syftar till att ge skolledare och kökschefer kunskaper, inspiration och verktyg för att samverka mer kring skolmåltiden och använda den som en del av barnens och elevernas lärande – en Whole School Food Approach. På svenska har vi valt att kalla det Hela Skolan för Hållbar Mat (HSHM).

Gå kursen

Om kursen

Varje dag serveras ungefär 1,3 miljoner skolluncher i Sverige. Mat som behöver hamna i barnens och elevernas magar, så att de orkar med dagen och kan lära sig så mycket som möjligt. Men skolmaten kan också lägga grunden för hälsosamma och hållbara matval i framtiden för dagens barn och elever. Många av miljöutmaningarna som vi måste lösa har en tydlig koppling till maten. Den är därför ett av de mest konkreta sätten som vi alla kan vara en del av den hållbara omställningen av samhället, tugga för tugga.

För att skollunchen inte bara ska bli en paus för att fylla på näring, utan också en tydlig del av verksamhetens pedagogiska uppdrag, behöver skolrestaurang och skolverksamhet kroka arm med varandra och arbeta tillsammans.

WWF har arbetat med matfrågor och utbildning i många år och har gedigna kunskaper och erfarenheter av hur dessa delar kan länkas samman. I EU-projektet SchoolFood4Change har vi tagit fram verktyg och inspirerande exempel för hur skolmåltiden både kan bidra till att ställa om för ett mer hållbart livsmedelssystem och stärka barnens och elevernas lärande.

NÅGRA FAKTA OM MATENS UTMANINGAR:

Maten står för ungefär en fjärdedel av de totala utsläppen av växthusgaser.
Matproduktionen är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i världen.
Av all mat som produceras globalt går närmare 40 procent förlorad eller slängs någonstans i kedjan från åker till tallrik.
Enligt Agenda 2030 ska matsvinnet halveras till 2030 utifrån 2015 års nivå. Hushållen står för det största matsvinnet.
Fram till 2023 fanns ett riksdagsbeslut att 60 procent av maten som serveras i offentlig sektor ska vara ekologiskt producerad senast 2030. Flera kommuner håller fast vid den ambitionen.
De nordiska kostrekommendationerna – som är stadigt förankrade i forskning (Näringsrekommendationer Livsmedelsverket.se) – slår fast att vi av hälsoskäl inte bör äta mer än 350 gram rött kött och charkuterier i veckan. Om även miljöskäl vägs in bör den siffran vara ännu lägre.